Svensk studie: Kol- och astmapatienter hjälps av yoga

inhale
En ny svensk studie på Karolinska Institutet visar att personer med astma eller kol kan förbättra sin ork och kondition med hjälp av yoga.

Forskare på Karolinska Institutet har undersökt hur patienter med astma eller kol påverkas av att yoga regelbundet. 36 personer deltog i studien, som utfördes under tolv veckor.

– Vi såg att deltagarnas funktionella kapacitet förbättrades. Vi gör ett standardiserat gångtest på sex minuter och mäter hur lång sträcka som man tillryggalagt på den tiden. En ökad sträcka tyder på ökad styrka, kondition och ork, berättar Marian Papp, yogalärare och forskare på Karolinska Institutet.

Resultaten jämfördes med traditionell fysioterapi, som används på Karolinska Universitetssjukhuset för att behandla andningssjukdomar.

– Slutkontentan är att yoga har många likvärdiga effekter med fysioterapi.

De deltagare som behandlades med fysioterapi, som är en vedertagen behandlingsmetod, fick också effekt av gångtestet.

– Men det är banbrytande att hathayoga fick lika god effekt som traditionell fysioterapi när det gäller just gångtestet, som är ett starkt test, säger Marian Papp

Den traditionella fysioterapin för att behandla kol och astma består av lätt till måttlig konditions- och styrketräning.

– Att vi använde en mer fysisk yoga, med flera stående övningar, som många patienter kände var utmanande, kan vara en anledning till att vi fick liknande effekter av yogan och fysioterapin.

Studiens yogagrupp minskade också sin andningshastighet, samt förbättrade förmågan att bemästra sjukdomen och sin emotionella styrka – vilket tyder på en bättre livskvalitet.

– Vi har även gjort en intervjustudie som visade mycket positiva effekter, och att patienterna använder många av övningarna i vardagen. De upplevde mindre andnöd, att de lärt sig mycket om sin andning och fått en effektivare och mer medveten andningsteknik. Dessutom upplever de förbättrad ork och att de synkroniserar sin andning bättre, säger Marian Papp.

Nu utreder forskarna om och hur yogaprogrammet kan implementeras i vården.

Jag har vidareutvecklats!

Här kommer en uppdatering av mitt liv. Eller egentligen något som jag vill dela med mig av som hänt senaste veckan/veckorna. Jag var sedan länge antagen på en kurs i MBSR, Mindfulness based stress reduction. Eftersom jag håller kurser inom det området som inte är specifikt MBSR så ville jag vidareutveckla och känna in hur det var. Och det var jättebra! Alltså vilken resa!
bild 2
Vi var 18 personer på det reterat som vi först skulle vara på och sedan skulle vi vara i Stockholm på kurs efter det. Jag kan säga att man behöver vara tyst med sig själv oftare, titta inåt. Och då är jag ändå lärare i detta, jag mediterar varje dag och ÄNDÅ känner jag “detta måste jag göra oftare”. Det händer så mycket inom mig när jag är på sådana saker. Man går igenom sitt känslospektra och får vara i det som att allt är ok, vilket det ÄR! Det är jag så tacksam över.

När jag kom hem sa min kille “Det känns som att du växt”, och jag känner verkligen det, jag HAR växt. På djupet inifrån. På bara några dagar har jag skalat bort mycket gammalt och känner mig tryggare än jag någonsin tidigare varit. Jag är grundad och lugn. Livet leker och våra möjligheter är stora. Så känns det. Jag känner mig inte lika nedslagen över småsaker och jag känner att jag litar på mig själv. Att jag är jag. Och då ska jag tillägga att det trodde jag innan kursen också… men nu… wow vilken skillnad.

Några av de saker som jag känner gav stort intryck på mig var fridans som inte är i konceptet, men som Camilla Sköld, vår lärare, bjöd på ändå. Alltså, vad fri man blir. Jag ska hålla en sån fridans tänkte jag i höst så vi kan ses och bara dansa loss hur vi vill. Så himla skönt och frigörande att släppa tankarna och känna in vad kroppen vill, hur känns saker och ting? Varför dansar vi inte mer i vår kultur?

En annan sak är tystheten. Att vara tyst. Att inte titta någon i ögnonen, att bara vara för sig själv men ändå med människor. Fantastik känsla att bryta normer och föreställningar och jobba på sig själv. I normerna har vi många fällor som vi behöver utmana för att känna oss trygga tror jag. Utmaningen är kanske i sig jobbig och vi möter definitivt demoner och automatiska tankar kring vad folk tror eller vad vi tänker att andra tänker och hur våra sociala normer formar oss. Hur vi håller tillbaka, sårar, klampar in, eller hukar undan. Vem är vi i tystnaden, då vi inte kan kommunicera med ord? Då vi inte kan vara i det beskrivandet och tyckandet och tänkandet som ord ger? Då dyker du upp. Bara lyssna. Jag har gjort tysta retreat förr och mycket längre, och de gånger jag gjort det kan jag säga att jag varit tusen gånger elakare mot mig själv och haft det tusen gånger jobbigare också. Det är i kampen som lidandet finns helt enkelt.

Hurrni. Jag tog inga bilder. Jag kommer inte lägga upp något heller. Vid såna här retreats vill man vara privat. Det händer grejer. Hoppas det är ok.

Däremot kan jag meddela att jag och min karl Bob har vart ihop ett tag nu och förlovade i ett år. Romantiker som vi är glömde vi datumet (som även står i ringen), men vi firade i efterhand och såhär såg vi ut!

Processed with VSCOcam with x1 preset

 

Allt du behöver är lugn, värme och respekt!

11136678_10206661626645181_8068982199586423637_n

Det finns några väsentliga verktyg för att hantera sin förlossning. Ina May Gaskin är en fantastik människa som delar med sig av sina många erfarenheter. Hon tar upp det även jag hoppas kunna förmedla på min gravidyoga! LUGN, VÄRME och RESPEKT!

Och viktigast av allt, din förlossning är unik och värdefull hur den än kommer att bli. Hur den än är så kommer den vara din. Öppna upp för vad din erfarenhet erbjuder!

Kramar,
Therese

PS. Håll tummarna för att jag kan få bli preggo snart så kan du ge dig sjutton på att jag gör en gravidyogabok!

I radio om tid och år och sånt som jag inte tror på

Jag har varit på radio idag. P4 Västernorrland bjöd in mig till programpunkten Stafettgästen i P4 Västernorrland och idag var jag där. Jag skulle ha med mig en låt, en personlig sak och ett namn på en gäst som kommer nästa vecka.

P4 Västernorrland

Alltså som gammal radiopratare var det ju inte så svårt. Men jag tycker det är svårt att förhålla mig till vem jag är hela tiden. Jag förändras ju. Ja, jag gillar skogen, jag gillar hundar, jag gillar mat, jag gillar regn och sol och resor. Men inget av det definierar ju mig. Inte ens livet som yogalärare eller att jag är Bobs flickvän är ju det som definierar mig. Typ som Alan Watts sa en gång “Trying to define yourself is like trying to bite your own teeth”. Och med det synsättet gick jag in i studion. Och det pratades mycket om tid. Tid som egentligen är så fruktansvärt tråkigt, blev ganska kul. Jag håller inte tider speciellt bra, jag låter det dessutom vara så.

Tre saker som jag skulle velat prata mer om utan någon specifik rangordning (men tiden gick ju så fort)
1. Min längtan till att bo i skogen
2. Vad det innebär att vara människa
3. Vilket jobb det kan vara att skaffa en bebis

Jaja. En annan gång.

Hoppas det smakar. Och har du frågor, shoot! Här hör du mig typ sista timmen i programmet.

Kram

Videoinspelning med yoga

I helgen har det varit videoinspelning med yoga som tema. En hel helg med bara foto och film och yoga. Idag är det onsdag och jag är fortfarande helt slut och ändå gjorde inte jag allt pillergöra, utan det fixade Sara Arnald. Gud va kul det var men ändå lite konstigt att liksom hålla klasser framför kameran.. Hon tog också några porträtt för att ha som pressbilder som ni snart kommer se lite var stans, men här kan ni kika redan nu.

Här kommer några bilder från helgen!

1. Viktig bild som reflekterar lite av världen.
Något som var sjukt och lite kul är att man nu infört snacks på lösvikt. Chips. Popcorn. Ostbågar. Tankar som dyker upp är, vem vill ha dom? Kanske är det mer miljövänligt med mindre påsar osv, men man plockar ju ändå i plast? Hur många tar i chipsen och använder inte tång? Kommer vi först bli lite mer sjuka och sen vänja oss? (tankar från en person som inte ens har bakterieskräck utan snarare tycker att vi lever för rent).
snacksbar

2. En spegelselfie innan yoga… (jag lär mig fortfarande…Har svårt med selfies alltså)
snacksbar

3. Några bilder in action… 
bild 4
bild 6
bild 8 bild 9

Frisyr för kommande filminspelning

Jag har inte klippt mig sen ett år tillbaka minst. Utan bara låtit det gro och växa fritt, utan schampoo, utan balsam. Bara med Aleppotvål. Det har gett sina fina sviter. Alltså det har blivit nån form av hockeyfrilla med längre fram och längre bak och kortare vid öronen. Nån som vill haka på den nya trenden?

före klippning

Jag har inte funderat så mycket på det, men i helgen ska det spelas in film med mig där jag håller yogapass för olika situationer och det kanske var i sin ordning att bara rycka upp frisyren lite. Det var ju rätt svårt att göra nåt av. Men det gick ändå att styra upp. Pjuh. Här med lite slingor i håret… och det ser inte ut som så mycket mer. Önskar ni kunde se den snygga hockeyfrillan i nacken på första bilden. Så om ni undrar – Ja det är mer än bara styling från frisör….

resultat klippning

 

Dykmetoden – mindfulness helt enkelt!

dykmetodenFick i förra veckan frågan om Dykmetoden som metod när man ska föda. Frågan löd om det gick emot det yogan lär ut eller om det gick i linje med vad de fick lära sig på gravidyogan. Jag visste inte så mycket om Dykmetoden, men lovade att läsa allt jag hittade om det och återkomma. Och det visade att det var exakt vad jag försöker lära ut på gravidyogan (och annan yoga för den delen). För det handlar egentligen om mindfulness. Att liksom acceptera och vara med sin smärta, lära sig att bara observera den inte reagera på den. Alltså inte: Fy vad jobbigt, hemskt och dåligt detta är (vilket leder till panik), utan istället se den som bultande, tryckande, ilande osv. och inte lägga in värderingar i detta.

Kanske tänker du, (som jag ofta får höra när jag diskuterar detta) att det är svårt, att det inte går, att man testat men det inte funkat.

Till det vill jag bara säga, ja det är svårt, det går och man måste “testa” och öva många gånger, varje dag kanske, för att kunna sig bekväm med att acceptera sin smärta fullt ut, hur kraftig den än är. och det kommer vara mycket tankar inombords som pockar på uppmärksamhet och vill att du ska få panik eller tappa allt, men då gäller fokus.

Så vid smärta som sker, oavsett om det är värk i ryggen, nacksmärta, ett sår i fingret, värkar på förlossning, mensvärk, eller något helt annat som du upplever obehagligt eller ont. Där har du det. Gå in i smärtan, andas med den, var i den som att du valt den och studera den på ett nyfiket sätt. Inte stöta bort den, eller ta upp den. Bara se hur smärtan kommer och går, hur känslor och tankar slåss om uppmärksamhet, utan att plocka upp innehållet.

Det krävs lite övning för att kunna känna sig trygg med det. Vissa behöver öva mer, andra mindre. Och så är det bara. Det gäller att inte ge upp utan försöka igen och igen och igen.

Och det är bland annat därför, mindfulness, yoga, gravidyoga eller dykmetoden fungerar – oavsett namn.

Nästa gång du känner av smärta eller en känsla som du instinktivt inte vill ha i kroppen, låtsas att du är på väg ner till stranden och havet, och dyk in. I smärtan.

Dricka vatten under yogapasset?

dricka_vatten_under_passet

Jag har under de senaste veckorna fått frågor om man kan dricka vatten under yogapasset. Kan och kan, man kan ju om man vill, men det ger ingen större effekt och kan dessutom minska effekten av din yoga. Dels så kan det störa ditt fokus på vad du gör exakt nu, hur det känns och minskar därmed din medvetenhet.

Dels stör det subtila energier i kroppen som sätter igång vid djupandning. Då masseras organen och de startas igång, genom att dricka vatten kan denna process störas. Yoga sätter igång så mycket mer än en bara aktivering av muskler, och därför är det viktigt att ta hänsyn till detta.

Till exempel kan man tänka på att inte äta något stort mål mat ac 2 timmar innan ett pass, om man blir hungrig kan man ta en frukt eller lite nötter, något som inte kroppen behöver arbeta så hårt med. Om du testat att yoga direkt efter ett mål mat kanske du känner igen känslan av upprördhet, illamående eller bara rent av som att du kommer att spy i vissa positioner. Då förstår du varför. Du vill inte missa en position. Ett annat tips kan dessutom vara att inte äta 20-30 minuter efter ett pass då det också stör kroppens reaktioner på din yogautövning.

Men åter till drycken. Det viktigaste är kanske att försöka utröna varför du dricker vatten under passet. Är det av vana? Är du uttråkad? Försöker du undvika en asana du inte gillar? Vill du vila? Så innan du stannar upp och avbryter ditt pass för en klunk vatten, fråga dig själv varför. Om det är för att du är extremt törstig, drick lite grann och drick medvetet.  Försök också känna efter, vad är det som sker i kroppen när du dricker?

Det finns massor av olika distraktioner under ett yogapass, tankar, känslor, ljud, nån som pruttar, (därmed) dofter, svett i ögat osv. Försök att se det som en del av din väg att finna fokus, trots det som sker. Det som sker är inte det viktigaste, utan hur du förhåller dig till det.

Meditationstips som funkar mot smärta

therese_logdahl_meditation
Att ha en blogg men inte skriva är skam. Va sjutton. Nåt måste jag ju dela med mig av. Men jag har inte haft något att dela med av mig av som jag nånsin kunnat tänka att ni skulle kunna ha nytta av eller ens kunna tycka är kul. Dålig självkänsla. Hej!

Men nu har jag en sån fantastisk grej att berätta. Att jag knappt tar mig upp på mornarna. Hur gör man då för att yoga och även hålla klasser? Jo man pallrar sig upp och ser ut som en räka i kroppen, till duschen. Det tar bort en del av värken och stelheten, sen väntar man en ganska kort stund för att värktabletterna och cortisonet ska ta vid. Sedan kan man röra sig i alla fall, utan styrka och utan frihet, men ändå. Och det är jag faktiskt tacksam över. Att gå här och ha rätt ont, men ändå kunna sitta här och skriva av mig.

Har jag några tips?
Ja.

Här kommer ett meditationstips!

Jag tycker det är viktigt att observera smärtan. Varje gång jag stannar upp och tittar på den, kanske blundar märker jag hur fantastisk rörlig den är. Hur den kommer och går, hur den bultar, sticker, moler och faktiskt så fascineras jag av hur ombytlig den är för att den ska få min uppmärksamhet gång på gång.

Så sätt dig ner.
Ställ klockan på 5-10 minuter.
Blunda.

Känn in kroppen. Vad händer, vilka delar vill ha uppmärksamhet, vad skriker högst? Jag tror det är viktigt att se dessa delar och sedan lära sig att observera dem, inte plocka upp dem och låta dem bli vem du är och styras av dem och inte heller skita i dem och bara köra på.

Försök att bli neutral, även om du känner smärta, oro, ångest, stress. Försök att bli neutral inställd till känslan. Tänk inte “fy vad jobbigt” – se det som intressant och utforska dig själv.

Sedan låter du allt vara precis som det är. Bara acceptera att det finns smärta där. Det är ok. Ibland bara rinner styrkan i smärtan av mig då. Som att den har blivit sedd och kraften inte finns kvar. Den finns där, men låter mig vara en liten stund.

Det kallas mindfulness. Och det funkar så sjukt bra för mig! Idag utforskar jag mig själv varenda jäkla stund.

Kram på er!

 

Ont i höfterna? – Här kommer undsättning!

Ok. Jag är yogalärare. det betyder inte att jag är fri från smärta och inte heller att smärtor som är kroppsliga eller mentala, inte drabbar mig. Tro mig, det gör det. Det betyder inte att yoga inte fungerar eller att jag yogar fel. Ibland finns det saker som vi inte kan påverka som kommer in i våra liv.

Men jag erkänner att jag varit mindre bra på att sträcka ut piriformis. En muskel som sitter långt inne i rumpan. Härigenom går det nervtrådar och vi kan få känslan av ischias när denna muskel är ostretchad, och ömmar då nerven lättare kläms ihop. Jag har aldrig haft problem med den. Förrän nu och ett halvår bakåt ca. Jag har funderat på vad jag gjort fel. Jag har försökt stretcha (dock aldrig kommit åt) och rulla på tennisbollar. Och idag kom jag på det. Tack Iyengar yoga och naprapaten Tony! Det visade sig att jag stretchat men inte riktigt kommit åt och mitt bäcken blivit snedvridet så att det högra benet kortats med 3 cm. Inte konstigt att jag haft ont i högra sidan. Troligast bror detta på bilkörning och på grund av att man alltid gasar med högerfoten. Suck….

piriformis-muscle

Men nu är mitt bäcken korrigerat. Och jag vill nu ge er en superövning för att stretcha ut piriformis och gluteus maximus. Om du känner spänningar i höfter, löptränar, gör squats, tränar lagsport, är gravid eller till och med känner att det ilar ner i benet. Då är det hög tid att börja göra dessa övningar på daglig basis.

Jag brukar rekommendera död duva så att ländryggen ligger mot golv eller matta. Därefter lägger man en fot på motsatt lår och kramar om. Rumpan ska ligga kvar i marken. OCH det SKA dra i rumpan och höften. Detta blir en bra stretch för gluteus maximus som är en stor muskel i rumpan.

För att nå piriformis ska du istället lägga upp benet på ett bord. Så lägg upp ett av benen i vinkel. Flytta knäet så att det pekar rakt framåt och inte åt sidan. Luta dig framåt med rak rygg. Kika in den fina videon med övningarna! Alltså. Det är helt oslagbart om du har spända muskler runt höfter. Upprepa varje dag, minst tre minuter på vardera sida. Märk skillnaden.